trilla skrev:Eftersom svärmor ska ha inglasat uterum hellst igår och jag på nåt vis hela tiden blir chef över hennes projekt så har tiden inte räckt till.
Jag gillar stripbyggda kanoter men är rädd för hållfastheten.
Är svärmor född med för stort pekfinger?
Så säger KTH om stripbyggen http://www.thomassondesign.com/doc/woodepoxi.pdf
och Thomasson själv skriver på sin hemsida:
Styrka och smidighet
Ett sandwichlaminat består av två ytterskikt med stor drag- och tryckhållfasthet som hålls isär av ett lätt kärnmaterial. Styvheten är till största delen en funktion av avståndet mellan ytterskikten – ju större avstånd desto starkare skrov. Därför är ett stripskrov med 5 mm avstånd mellan glasfiberskikten väsentligt styvare än ett massivt glasfiberskrov (med avståndet 0).
Men till skillnad från andra lätta kärnmaterial (balsa, uretanskum mm) har gran en drag- och tryckhållfasthet som i förhållande till vikten är högre än alla andra båtbyggarmaterial (stål, aluminium, kolfiber, kevlar etc – se tabellen nedan). Tillsammans med sandwichprincipen är resultatet ett lättare och styvare skrov än vad som går att åstadkomma med någon annan byggmetod.
Ytterligare styrka uppstår genom att de flesta stripkajaker är konstruerade med dubbelkrökta ytor – ytor med krökning i två dimensioner. Kanoter av skivmaterial - plywood, aluminium etc kan inte dubbelkrökas utan består av ett antal hopkopplade flata ytor – och saknar mycket av stripkanoternas styvhet.
En stripkajak känns därför mycket solid ute i grov havssjö – ingenting flexar, vibrerar eller slamrar. Det betyder också att ingenting av muskelkraften går åt till att flexa skrovmaterialet – allt blir fart – och att de rörelser som minskar livslängden i andra material är väsentligt mindre.
Nedan några jämförelser mellan några vanliga båtbyggnadsmaterial. Träslaget som avses är Western Red Cedar, som är det vanligaste träslaget för kanotbygge i USA. Egenskaperna är ungefär de samma som för svensk gran. (Mätningarna är gjorda av Gougeon Brothers och MIT).
Tabell 1; visar hur mycket de olika materialen väger jämfört med epoxybehandlat trä.
Tabell 2; visar hur mycket materialen kommer att väga för samma styrka som trä (brottgräns).
Tabell 3; visar hur mycket materialen kommer att väga för att inte böjningen skall bli större än för trä.
Tabell 4; visar resultatet av provbelastning av balkar 610 x 12 mm och med tjockleken avpassad så att vikten är exakt 25 gram. Balkarna fästes i ena änden – den andra belastades först med 200 gram, sedan med 500 gram och nerböjningen mättes. Prisuppgifterna är från jan -99 och kan naturligtvis variera mycket.
Tabell 5; visar vad som händer några olika material efter ett antal töjningar. En kajak som ute till havs möter en våg var tredje sekund utsätts för ca 10[SUP]3[/SUP] (= 1000) töjningar per timme. 10[SUP]6[/SUP] (=1.000.000) motsvarar ungefär 4 års normal havspaddling.
Detta förklarar varför lätta tävlingskajaker i plast bara är konkurrenskraftiga ett par år (sedan mjuknar laminatet) och varför havskajaker i plast är så tunga. De måste överdimensioneras rejält för att hålla ihop även efter 10[SUP]6[/SUP] möten med vågor.
En ny undersökning av trä/epoxi-laminats konstitutiva egenskaper vid Kungliga Tekniska Högskolan visar ännu större skillnader: jämfört med traditionell glasfiber/vinylester får trälaminatet 70 gånger bättre värde när det gäller böjstyvhet i fiberriktningen och 20 gånger bättre mot fiberriktningen! (En glasfiberkanot kommer alltså att väga 70 gånger mer innan den är lika styv.) Böjhållfastheten är 7 gånger bättre i fiberriktningen och 1,5 gånger bättre mot fiberriktningen. Dragstyvhet 4 gånger bättre och draghållfasthet 2 gånger bättre i fiberriktningen. (Mot fiberriktningen är däremot glasfiber/vinylester starkare. Plastlaminatet är lika starkt i alla riktningar, även där det inte behövs, vilket ger onödigt hög vikt)
Hela undersökningen finns på internet. Länken hittar du längst ner på sidan.
Styrka på rätt håll
Trä är anisotropiskt – plast är isotropiskt, vilket innebär att plast till skillnad från trä är lika starkt i alla riktningar. Trä är starkt i fiberriktningen men inte tvärs fibrerna. Trä är alltså utomordentligt väl lämpat för långa smala föremål, som trädstammar och trädgrenar – eller kanoter. En plastkanot kommer att vara kraftigt överdimensionerad tvärskepps när långskeppsstyrkan är tillräcklig.
Obegränsad formbarhet
Stripskrov kan se ut hur som helst. Det finns i praktiken inga begränsningar till vilka former som går att bygga. Det innebär att konstruktören kan renodla den hydrodynamiskt bästa skrovformen för varje kajak eller kanot utan att vara låst av materialets begränsningar.
Till skillnad från ribb-och-duk-kajaker där duken trycks in till en rad med konkava fack mellan längsgående stringers och plywoodkajaker som består av plana ytor med skarpa slag, ger ett slätt stripskrov mindre motstånd i vattnet – man kommer längre med mindre ansträngning. För mig är det fullt tillräcklig anledning att välja stripbygge.
Slitstarkt?
Alla skrovmaterial har sina svagheter. Glasfiber kajaker är dyra och ömtåliga, termoplastkajaker är tunga, långsamma när de blir repade och svåra att reparera, ribb-och-dukkajaker har spant som stjäl utrymme och gör dem svårlastade, plywoodkajaker har större våt yta än stripkajaker och är sällan lika vackra. Stripkajakens akilleshäl är slitstyrkan. Eller rättare sagt: slitstyrkan är god, men vill man att kajaken skall se ut som ny även under botten får man vara lite försiktig vid landning på steniga stränder.
Risken att åstadkomma repor som funktionellt skadar skrovet är liten
Risken att åstadkomma repor som funktionellt skadar skrovet är liten. Jag har forspaddlat med flera av mina kajaker, surfat upp på stenstränder med fullastad kajak i grov bränning, missat vid översurfningar av grynnor och mycket annat - hittills utan att vid något tillfälle skada laminatet så att det behövt repareras. Det enda som behövts är en årlig strykning fernissa för att hålla ytan jämn och friktionsfri och för att skydda epoxin från UV-strålning. Men reporna förblir synliga under fernissan – vilket kanske inte tilltalar alla.
