Sökinställningar (Sida 22 av 23)

Har någon varit och tittat på/i Gillberga gryte i Edebo?
Jag läste en bok som heter Roslagen, där en massa märkliga platser nämns, bland annat Gillberga gryte som är ett stort område med stenblock som har en stor grotta (gryte?) där folk från trakten lär ha gömt sig under rysshärjningarna på 1700-talet.
Kolarmoraån passerar på ca 1 km avstånd, en kombinerad utflykt i vår kanske kunde va intressant?

http://www.sporthoj.com/forum/showthread.php?p=3143559

http://www.roslagenrunt.se/start2/index … Itemid=168

http://www.roslagen.se/sv/webb/Turist/S … rga-gryte/

För ett tag sen blev jag klar med min singoalla.
Arbetskamraterna hade väldigt lustigt åt namnet, det låter som kakor eller som en a-lagare som dricker zingo och heter Allan. jag blev tvungen att gömma ritningen för att dom skulle glömma bort dumheterna, borde inte konstruktören ta sitt ansvar och döpa den i övrigt utmärkta kanoten till något som inte lockar till spe och lustigheter.

Ritningen kom från Björn Thomasson och var väldigt ingående och lättfattlig med skisser och uppskattad materialåtgång.

Bygget tog ca:50 timmar, snabbt tack vare alla maskiner i slöjdsalen på skolan där jag jobbar.

Tjo, Åke heter jag och jag halkade in på det där med kanoter av en ren slump, egentligen var det mina endurokompisar som ansåg att det där med paddling nog var att anse som bra träning.
Under hösten började jag att bygga en liten solokanot i strip och upptäckte att bygga var nog lika kul som att paddla.
Nu när båten är klar så har jag börjat att skissa på nästa projekt, som blir större, mer lämplig för fiske och andra äventyr.
Tidigare har jag sysslat med trimmning av 2-taktsmotorcyklar och byggt avancerade avstämda avgasrör samt portat cyllar mm.
Mycket av det handlade om hur ljud rör sig i avgasröret och hur man kunde utnyttja återreflexer mm.
Båtbyggeriets hydrodynamik påminner till viss del om ljudvågor men det som ändå känns mest intressant är att man skapar något helt unikt av många små delar.
Jag kan sitta i timmar och  titta på botten på min kanot, dagdrömma, fundera,mysa.vänta på att lacken torkar, helt insnöad enligt vissa, men jag tror att bra ideer föds av drömmar och noggrann eftertanke, något som i dagens samhälle knappt existerar då stress och högt tempo fördummar och förblindar människosläktet.
Jag bor i en liten röd stuga i roslagen omgiven av diverse skrot och bra å ha saker med sambo och 4 roliga katter som är fruktansvärt bortskämda.
Under vintrarna  kör jag många endurotävlingar i östra distriktets mästerskap, om nån vill kolla på en deltävling så är det bara att dyka upp, flera av dom går i Uppsalatrakten men även längre in i mälardalen.
Ställen som ska paddlas till våren är följande, Rialaån som i ledbeskrivningar kallas Bolandsån, beskrivs alltid med start i Riala, men den börjar i sjön malmen i Rumsättra, en och en halv mil därifrån med en liten bäck som rinner ner i Långsjön och fortsätter därifrån med ytterligare en krokig bäck med gamla kvarndammar,  sankängar, grävda fiskdammar innan man når Riala och kan fortsätta där normalt funtat folk skulle börja.
Sjön Tärnan i österåker? är en annan tur som lockar med ödemark runt hela sjön.
Innerskärgårn så klart, Östanå, Kopparnäs, Stavs udde.
Sist men inte minst Långhundraleden och då ska jag ge mej fan på att det ska gå att paddla hela vägen från stora Älgö vid Åkersberga till Uppsala om jag så ska släpa kanoten hela vägen.
Ser ni nån vettvilling i ett lerigt dike antingen på motorcykel eller med kanot så kan det va jag. ;)

Vet någon om det går att paddla hela Långhundraleden?
Den del som jag funderar över är från Skarpsundby till Vallbyåsen där det fram till vikingatiden var en uppdämd sjö.
Fördämningarna revs av Kung Anund (Svitjod) år 1025 eller 1026, efter att han flytt från Skåne där han plundrat och blivit jagad av en dubbelt så stor dansk flotta .
Han lär ha gömt sina egna skepp norr om st.Älgö vid trälhavet och sedan lurat upp danskarna i garnsviken där dom fick traktens största sjö i ansiktet.
Hälften av danskarna kreperade men dom som överlevt var fortfarande i större antal än hemmalaget vilket blev avgörande vid ett slag till lands vid Stångberga någon dag senare.
Kan det vara därför Danmark ligger i Uppsala?
Nåja, jag svävade iväg där en stund, den del som var sjö tycks vara minst framkomlig, har någon provat?
Om man ska ponera vidare, kan man ta sig från Lånhundraleden till Olandsån på något värdigt vis?
Enligt kartan går det men vad säger verkligheten?