Långhundraleden.april 09.

Fina bilder, det ser varmare ut än vad det var.
Det var kul att få träffa er alla på riktigt och åtminstonde jag tyckte att dagen var riktigt lyckad.
Vikingarna hade det nog betydligt lättare på Lindbergaån eftersom det fanns en stor uppdämd sjö mellan skarpsundby och Vallby på den tiden, ni lade väl märke till stora mängder med sten i slänterna kring betongbron på slutet, där anser forskaren Gudrun Vällfors att en fördämning legat.
I andra änden ska vallbyåsen hindrat vattnet att rinna ut i mälaren.
http://www.langhundra.nu/langhundraleden/
Jag läste häftet Tre kungar på trälhavet som hon skrivit där hon förklarar vad hon tror hände då sjön försvann, mycket spännande och intressant läsning.

Senaste redigerad av krikonlund (2009-04-19 17:36:28)

Jag hittade en karta från 1925 som visar vägar, järnvägar, kanaler och åar som ansågs farbara.

Lindbergaån finns inte med.

Hej
Så roligt att se att det är andra galningar ute i dessa snåla vatten!
I söndags 10 maj startade vi, som jag uppfattade det, några hundratal meter från er startpunkt, vid Gullhögen aka Tibble Örn. Men till skillnad från er paddlade vi (Jag och min bror) västerut längs Storån och Sävjaån ända till Fyrisåns utlopp i Föret. Till skillnad från er hade vi vatten och inte heller några stora hinder i form av traktorvägar, växtlighet eller fjolårsvass. Vårt största problem var motvinden och längden på färden ca 2,5-3 mil. Vi trodde att det skulle bli en Walk in the Park för vår del, men vi var rejält möra efter närmare sex timmars hård paddling. Roligt är att vi kompletterade varandras paddelfärder på ett ganska snyggt sätt åt olika håll.

Ni kan tycka att vi är blåbär i jämförelse med era strapatser, men då ska ni veta att vi den 3 maj för sex år sedan, utan att veta vad vi gav oss in på, paddlade från Vada , strax norr om Brottby mot stömmen och mot en kall nordan, i regn (+4) hela vägen upp via en välfylld Lindbergaå och välfyllda Gottröradiken (det ni!) över krönet och vidare på andra sidan med god fart i utförsbacken till Östuna där mörkret stoppade oss efter tolv timmars nästan oavbrutet paddlande.
Vädret var som sagt uselt, men vattentillgången var nog exeptionellt bra eftersom vi, förutom alla förbenade broar och traktorvägar endast behövde släpa kanoten  ca 150 meter på krönet vid Gottröra (kände igen mycket från era bilder) Vi ville bevisa att Långhundraledan ännu var farbar och vi tycker att vi lyckades. Å andra sidan kan man säga att Långhundraledan mest är en rejäl dikeskörning.
(Vår erfarenhet säger oss att man ska passa på efter några dagars riklig nederbörd i april eller maj innan växtligheten börjat ta sig.)

Söndagens paddling bjöd annars på några fina vandringar vid Vallbyåsen (andra änden på den där stora sjön ni nämner) och Broborg (fornborgen) och vid Mora äng.

Vänliga Hälsningar
John S