Anna, här är jag...

Det började en gång med sommargrannens båtar - roddbåt och kajak. Sedan lånecanadensare under tidigt 90-tal.
Flytt, man, hus, tre barn. Utrustningen blev tung, så jag tiggde mig till ett canadensarvrak som låg hos lillebror. Lagade och paddlade. Fick med mig barnen, men inte maken. Sålde och köpte en Acronsolo för att kunna lyfta upp den på biltaket själv. Minst ett av de tre barnen illgrät varje gång för att de inte fick plats. Sålde och köpte en Clipper. Tung, tung - men den rymmer oss alla. Orkar fortfarande inte få upp kanoten på bilen själv...
Första bygget, en kanot till mellanpojken. Några paddlar. Rank, men vilken frihet! Den är till och med med när vi badar. Måste ha en egen...
Nu ligger bygge två på bockar i trädgården. Jag lyfter den utan problem. 484 lång 73 bred. Ska heta Mumrik och sjäsätts på torsdag.
Paddla är frihet. Ibland flykt, ibland utmaning, ibland vila. Barnen älskar det. Jag är inte någon duktig paddlare och en rent medioker byggare - men jag har kul!