Det var nog iblandat för mycket krita i nylonet i årtullarna, de gick av alldeles för lätt. Som tur var hade jag med ett par i reserv. Reserverna gick inte av förrän vi var alldeles nära där vi hade bilen så det blev inga problem egentligen utom att det måste sett roligt ut med baklängesvolten när de small av. Med hjälp av medhavd paddel gick det att komma ikapp årorna, som drev iväg, och fiska upp dem.
Testade även hur båten skulle reagera om den vänds upponer i vattnet, detta genom att sjösätta den med botten upp. Den kunde flyta i det läget men flöt så högt på flyttankarna att det behövdes bara en mycket lätt vridning för att den skulle självräta sig. Det blir nog inga större problem med ett ofrivillig återinträde. Bara man ser till att inte förlora öskaret, det bör nog tjudras, kanske paddeln också.
Inte för att båten är rank, det är den inte. Genom en vassrugge stod jag upp och stakade båten igenom med en åra, ungefär som en gondoljär i Venedig, och det kändes rätt stabilt.